Räkenskapsår för olika företagstyper - så fungerar det

Enligt lag måste alla företag ha ett räkenskapsår som varar minst 12 månader. Reglerna för val av räkenskapsår varierar dock beroende på företagstyp. I denna artikel kommer vi att gå igenom vad ett räkenskapsår innebär och hur det fungerar för olika företagstyper.

Vad är ett räkenskapsår?

Ett räkenskapsår är den tidsperiod då ett företags ekonomiska transaktioner dokumenteras och summeras för att ge en helhetsbild av företagets ekonomiska ställning. Till skillnad från ett kalenderår, som löper från den 1 januari till den 31 december, kan ett företags räkenskapsår variera beroende på när dess verksamhetsår börjar och slutar. Det är vanligt i Sverige att räkenskapsåret omfattar 12 månader, men det kan justeras efter företagets specifika behov. Till exempel kan det börja den 1 juli och avslutas den 30 juni nästa år.

Ett fastställt räkenskapsår är viktigt för att kunna jämföra och analysera företagets ekonomiska resultat över tid, vilket hjälper till att fatta beslut om framtida strategier och investeringar.

Den juridiska ramen kring räkenskapsår

I Sverige finns lagar som styr företagens val av räkenskapsår, men det finns också regler att följa. Ett företags räkenskapsår ska omfatta minst 12 månader och kan som längst vara 18 månader, och det får inte skilja sig mer än två månader från kalenderåret. Detta regleras i Bokföringslagen (1999:1078). Vanligtvis har aktiebolag och ekonomiska föreningar ett brutet räkenskapsår, medan enskilda firmor och vissa handelsbolag måste följa kalenderåret.

För att ändra räkenskapsår krävs noggrann planering och förståelse för reglerna. Det inkluderar att göra formella ändringar i bolagsordningen och att skicka in en anmälan till både Bolagsverket och Skatteverket.Detta är särskilt viktigt om företaget vill ändra från ett brutet räkenskapsår till ett annat eller ansöka om förlängt räkenskapsår det första verksamhetsåret upp till 18 månader för att justera dess cykel.

Olika typer av räkenskapsår

För de flesta företag och organisationer är ett vanligt räkenskapsår sammanfallande med kalenderåret. Många föredrar detta redovisningssätt eftersom det överensstämmer med skattekalendern och gör årsbokslut samt budgetering enklare.

• Kalenderår: Det vanligaste räkenskapsåret följer kalenderårets tolv månader från den 1 januari till den 31 december. Det gäller enskilda näringsidkare, handelsbolag och mindre företag (där en fysisk person eller juridisk person ska beskattas för hela eller delar av bolagets inkomst.)

• Brutet räkenskapsår: För vissa företag kan det vara strategiskt att ha ett räkenskapsår som inte följer det traditionella kalenderåret, exempelvis från den 1 april till den 31 mars. Det är exempelvis vanligt bland säsongsbetonade verksamheter som jordbruk eller turism och gäller för aktiebolag, ekonomiska föreningar och större företag.

• Förlängt och förkortat räkenskapsår: Vid företagets start eller omstruktureringar kan ett räkenskapsår förlängas eller förkortas. Dessa justeringar, som får vara maximalt 18 månader, tillåter företag att skapa ett räkenskapsår som passar deras behov. Detta kräver tillstånd från Skatteverket och kan påverka beskattningen.

Val av räkenskapsår för olika företagstyper

Valet av räkenskapsår kan variera beroende på vilken typ av företag det handlar om.
‍

Här är några vanliga exempel:

Enskilda näringsidkare och handelsbolag

Enskilda firmor och vissa handelsbolag måste följa kalenderåret för sitt räkenskapsår, från den 1 januari till den 31 december. Det beror på att de är personligt ägda företag, vilket innebär att det inte finns någon separation mellan företagets och ägarnas ekonomi. Det är också viktigt att notera att dessa företag inte kan ha ett brutet räkenskapsår, även om de skulle vilja. Dock kan ett handelsbolag ha ett brutet räkenskapsår om alla delägare är överens om det.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar

Aktiebolag och ekonomiska föreningar har oftast ett brutet räkenskapsår som sträcker sig över 12 månader, vilket inte följer kalenderåret. Det kan vara till exempel från april till mars eller oktober till september, beroende på bolagsstämmans datum. Detta ger möjlighet att anpassa räkenskapsåret efter företagets verksamhet och säsongsmässiga variationer.

Företagen kan också ha ett längre eller kortare räkenskapsår, så länge det inte överstiger 18 månader. Enligt aktiebolagslagen får räkenskapsåret vara högst 18 månader och inte avvika mer än två månader från kalenderåret. Godkännande från Bolagsverket kan krävas vid val av brutet räkenskapsår. Valet av räkenskapsår för ett aktiebolag påverkas av flera faktorer, inklusive skatte- och redovisningstekniska aspekter.

För ekonomiska föreningar är det också vanligt med ett brutet räkenskapsår, exempelvis från mars till februari eller september till augusti, beroende på föreningens bildningsdatum och årsmötets tidpunkt.

Koncernföretag eller flertal verksamheter

Om ett företag bedriver flera verksamheter, måste det tillämpa samma räkenskapsår för alla. På samma sätt ska företag inom samma koncern ha ett gemensamt räkenskapsår. Det finns dock möjlighet för Skatteverket att godkänna olika räkenskapsår om det finns särskilda skäl.

Svenska dotterbolag till utländska företag

Svenska dotterbolag till utländska företag kan ha olika räkenskapsår jämfört med de svenska moderbolagen på grund av skillnader i finansiella cykler och lagar mellan länderna. Det är viktigt att följa både lokala och internationella regler för korrekt redovisning och rapportering.

Vilket räkenskapsår har jag?

Om du är osäker på vilket räkenskapsår ditt företag har, kan du titta på den senaste årsredovisningen eller kontrollera med din revisor. Det finns också möjlighet att ta reda på det genom att kolla in företagets Bolagsverksregistrering online eller genom att kontakta Skatteverket.

‍